Nu har det gått två månader och jag trodde att jag hade kommit framåt i mitt egna liv.. Men jag vet inte om jag försöker intala mig själv att det går bra.. Vi har varit tvungna att ses en del pga allt pappersarbete kring delningen av lägenheten och de senaste gångerna har jag mått så jävla dåligt efteråt.. Vi har varit sams och kunnat prata med varandra som normala människor. Skönt kan tyckas men varje gång jag går därifrån så inser jag att det är just det som jag saknar. Han var min bästa vän.. En av de senaste gångerna frågade jag hur det var och han börjar gråta och säger att han saknar mig.. Fan! Jag vet att det är när han är ensam på kvällen som han saknar mig..
Han vill att vi ska vara vänner som hörs ibland. Men jag börjar inse att jag inte kommer kunna gå vidare om vi hörs och igår sa jag till honom att jag inte kommer kunna vara vän med honom. Han sa då att vi kanske kommer höras på fb om några månader när det känns bättre. Han verkade sårad när jag sa att det inte skulle fungera..
Jag är så kluven, jag blir glad när jag är med honom men sen är allt bara skit.. Jag vill vara med honom men vet att han inte vill vara med mig.. Jag kan inte låta bli att tänka på om jag har gör rätt genom att säga upp kontakten med honom.. Det är så lätt att plåga sig själv genom att snoka och jag har varit nära flera gånger. Det känns därför lättare att säga att han inte har någon plats i mitt liv längre och att han troligtvis inte kommer ha det i framtiden.. Men hur vuxet känns det att man behöver en vän som hämtar upp papper som ska skrivas på, lämnar bilder eller hämtar saker från förrådet? Jag känner mig så jäkla svag som människa som inte ens klarar att se honom...

HEI ! Det var länge sen sist,men.. vi träffades på en fest förra veckan,då hade jag inte sett honom på 2 månader..så jag var ju i fyllan o gick och bönade och bad om en andra chans.. han sade NEJ inte nu. Men han säger att jag kan move on om jag vill , men att han vill vara singel just nu och intens tänka på andra flickor,bara vara med kompisarna osv. Han säger o att man aldrig vet vad framtiden hämtar , och när jag sade åt honom att jag ännu hoppas så sa han "att det var nu bara 5mån av ditt liv o du har hela livet framför dig,kom ihåg att de finns motgångar.." Sen säger han typ att man vet aldrig vad framtiden hämtar , men att han gjorde slut för min svartsjuka och för sina känslor.. Jag har försökt att inte kontakta honom,men .. jag klarade en vecka,men nu har jag blockat honom på msn och tagit bort han som vän på fb..lättare för mig. Men , kan inte sluta tycka om honom,han tycker att jag inte skall tala me honom,"kanske de hjälper då" för "talar du är det bara motsatta effekten" påstår han .. alla säger att jag skall move on, det finns några som tycker om mig, och som jag har haft något med,men ingen varken doftar,pussas eller nogot som han ! Jag älskar honom ännu , och bara ber för att jag skall få honom tillbaka .